Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockan led mot åtta. Det var tydligt, att hans
majestät denna dag icke mera skulle komma i land.
— Får väl vänta till i morgon då. Men dådet skall
utföras. Det måste ske, äfven om jag själf strax därpå
blir fängslad, tänkte kapten Bergen, medan han harmset
såg efter kungens slup, som snabbt roddes ut mot den
i viken förankrade jakten.
Vid elfvatiden på kvällen sökte kapten Bergen upp
sin bostad. Påklädd kastade han sig på sängen och
försökte sofva. Men omöjligt. Väl ett par timmar låg
han där och vred sig på sitt läger. Så gick han ut i
den ljumma augustinatten och ströfvade omkring i
trakten till dess morgonen grydde.
Då uppsökte han åter sin bostad och fick några
timmars sömn.
Först vid tiotiden vaknade han. Förvirrad rusade
han upp.
— Har hans majestät låtit fråga efter mig? vände
han sig till värden.
— Nej, svarade denne.
Han pekade utåt fjärden.
... För öfrigt ämnar visst kungen nu resa, tillade
han. Se, de hissa seglen på jakten.
Kapten Bergen sprang fram till fönstret. Verkligen!
Seglen höllo på att hissas.
Han rusade ut.
— Hvad har händt? Skall hans majestät resa?
frågade han närmaste officer.
— Ja. En kurir anlände i natt med underrättelse
om att Danmark förklarat krig. Till sin omgifnings
ytterliga förvåning lär hans majestät då utropat: »Jag
är räddad!» och beslöt strax därpå att oförtöfvadt
återvända till Sverige.
Kapten Bergen svor till.
— Hur var det, kamrat?
— Ingenting, svarade kaptenen och skyndade ned
till stranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
