- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
351

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

regeringens kännedom, skulle otvifvelaktigt Bergenska
namnet, både faders och sons, vara vanäradt och
troligtvis äfven hela deras förmögenhet indragen till
kronan.

Men hvarför hade icke majoren i tid bränt upp
dessa farliga bref och anteckningar?

Liksom en mördare oemotståndligt kretsar kring
platsen för sitt dåd, hade majorens tankar rört sig kring
dessa papper. Strax i början at processen mot
Anjala-männen hade han varit skarpt betänkt på att föi’störa
dem. Men tiden gick. Ingen anklagelse af hördes gent
emot honom och han började lugna sig.

Sedan hade han mången gång i tysta nätter setat
lutad framför chiffonnieren och åter och åter
genomgått dessa bref och anteckningar. Från bläckets blekta
Skrift stego syner upp för hans själ och han såg sig
själf som fyrtiårig kapten i blomman af sin ålder med
sinnet fylldt af entusiasm för Finlands fria framtid. Det
tycktes honom, som om de månader under kriget, då
han deltagit i de sammansvurnes stämplingar och gjort
försöket att befria landet från tyrannen, voro de
skönaste i hans lif, och den tid, då han lefvat fullast och
rikast. Dessa papper utgjorde minnena därifrån. Det
var därför, han hade så svårt att skiljas från dem.
Ehuru hans förstånd sade honom, att det säkraste vore
att oförtöfvadt bränna upp dem, talade hans känsla mot
ett sådant steg. Hur ofta hade han icke hållit dem
öf-ver den kolnande glöden för att låta dem falla däri!
Men alltid hade han i sista minuten dragit handen
tillbaka. Sakta gick han tillbaka till chiffonnieren och
gömde dem åter i lönlådan. Där lågo de ju i säkert
förvar. Ingen anade deras existens. Kung Gustaf hade
fallit för en annan kula. Anjalaförbundet var glömdt.
Hvarför kunde han icke då behålla dessa för honom
själf så dyrbara dokument från hans mandoms skönaste
dagar.

Så kom slaganfallet. På en gång blef han både lam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free