Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var icke någon käck och dådlysten trupp
kommendanten hade framför sig. Soldaterna stodo mulna,
buttra, officerarne med en viss högdragen kärfhet öfver
sina anleten.
Många af de senare blickade kommendanten med
ohöljdt förakt och trots rakt i ansiktet. Pjäsen var ju
slut, livad tjänade det då till att längre förställa sig.
Efter denna så att säga afskedsseance voro de icke längre
under amiral Cronstedls befäl, utan under ryskt
kommando. De kunde därför utan risk våga med blick,
min och hållning visa hvilken uppfattning, de hade om
sin chef.
Men långt ifrån alla officerarne hyste sådana
tankar och känslor. Många särskildt bland de äldre stodo
där slöa, likgiltiga, trötta af det enformiga fästningslifvet.
Hos andra visade sig tydligt, att de voro nöjda med
hvad som händt, och belåtna att få Ijäna under
rys-sarne. Hela landet var ju redan i dessas våld, hvad
fanen tjänade det då till alt tjurhålla på Sveaborg!
Men af de officerare, hvilkas hjärtan voro fyllda af
grämelse och förakt, var det högst få, som riktade delta
mot den verkligt skyldige: Jägerhorn. Om dennes
förhållande till amiral Cronstedt och till ryssarne, om den
ödesdigra roll han spelat, var det endast några få som
hade säker kännedom.
Nej, Cronstedt hade ansvaret och makten. Han
bar också skulden till den nesan, alt en stor
fästnings-besättning nu utan strid måste gifva sig fången.
Borta på högra flygeln stod kapten von Schoultz
vid det kompani, som blifvit honom tilldeladt, och i
närheten af honom löjtnant Fabian Vreit.
Då kommendanten med sin stab nalkades, utbytte
de båda vännerna en betydelsefull blick. Vreit rynkade
pannan och såg ursinnig ut, kapten von Schoultz nöjde
sig med att föraktfullt höja ögonbrynen. Han hade varit
med om för mycket, sett för mycket af feghet och okun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
