- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
397

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kanske skulle han snart befinna sig på ridt hemåt, mot
Vasa? Hej, hvad det då skulle gå undan!

Några dagar gingo. Kapten Dunder väntade och
längtade. Om aftnarne brukade han sitta på
förstugu-kvisten och se på soldaterna, som åto eller roade sig
med allehanda lekar och upptåg.

Det var som på en exercisplats i djupaste fred.
Den ljumma luften, de hlida, vackra majaftnarne
bidrogo också till att ge det hela en fridfull stämning.

Andtligen hade våren hunnit hit upp till nordligaste
Österbotten. Ännu låg snön kvar i skogarne, men på
fälten hade den smält och åar och bäckar brusade
lusteliga och strida ned mot hafvet.

Hvarje dag satte soldaterna midt under exercisen
näsorna i vädret och kikade efter sträckande ilyttfågel:
svan, vildgäss, tranor, lom och hela härskaran af
vattenfåglar, som längtade att doppa sig i Lapplands svala
sjöar.

Och sergeanter och löjtnanter skreko sig hesa:

— Gif... äkkt! Hva står I och gapar etter, era
plattnosade grötmagar! Har I aldrig sitt en fågel förr?
Nästa gång I kommer inför fienden, ställer I er väl att
starrbliga i stället för att skjuta. Gif... äkkt!... Se
till högger, era jäklar, och inte opp i himla.. .

Men nu var exercisen slut för dagen, och soldaterna
och de nyutskrifna, oöfvade vargeringsmännen, som
svettats och blifvit nerskällda hela dagen ute på fälten, sutto
nu belåtna vid sina grötbunkar.

Sedan man ätit, började man slå käglor. På en
träda mellan ett par åkerlappar hade man gjort i
ordning några kägelbanor genom att ett tjugutal man åt
gången ideligen gått fram och tillbaka och trampat till
marken. Klot och käglor hade man snart svarfvat till
i närmaste verktygsbod.

Spelet var synnerligen spännande. Som ingen
deltagare trots det noggrannaste sikte och finurligaste kast
på grund af markens ojämnheter och knagglor ens till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free