- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
398

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

närmelsevis kunde beräkna, hvar klotet skulle gå in,
blef hvarje kast föremål för den mest undrande
nyfikenhet.

Slogs en »bataljon», skedde det oftast i rent
misshugg.

Nu var det Matts kusks tur.

Med säker balans, lätt som om det tunga klotet
varit en gummiboll, vägde han det i sin ofantliga hand.
Så lade han hufvudet på sned, kikade och siktade. En
gungande rörelse på öfverkroppen, några snabba steg
framåt och klotet flög i väg öfver den hårdt
tillstam-pade marken.

Matts kusk hade siktat väl och icke vinglat på
handleden. Rakt mot »tysken» och »kungen» rullade klotet
med stark fart. I andra ändan af banan stod Matts
bredbent, säker, styf, och ju närmare klotet kom målet,
dess högre sköt tobaksbussen upp under öfverläppen.
Det var som om näsan rest på sig af pur triumf och
Mattses anlete liknade en glad bulldoggs.

Men just som projektilen var endast några alnar
från målet, låg där en knaggla i vägen. Det stora klotet
tog ett litet kokett hopp åt sidan, slog in på en annan
riktning, snuddade vid yttersta käglan, »änkan», och
passerade förbi.

Bom!

— En så’n sabla.otur! skrek Matts kusk och
val-kade ursinnig bussen.

— Du skulle inte va’tt så säker, ropade korpral
OlagUs, som därefter skulle försöka sig.

— Håll klaffen! brummade Matts och gick åt sidan.

Nu trädde korpral Olagus fram på arenan.

Med en något skrytsam blick mätte han afståndet
till käglorna, lyfte klotet, gjorde en kraftig spurt och
slungade projektilen.

Men han måtte ha tagit i litet för hårdt och icke
varit säker på hand, ty klotet fick en betänklig
snedrullning och tycktes vilja vika af från den raka kursen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free