- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
447

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ej heller fann han någonting i rummen, hur han
än letade, och slutligen måste han med oförrättadt ärende
bege sig därifrån.

Fru Ann-Sofi stod och såg efter ryssarne, då de
af-lägsnade sig. Och hon tackade sin Gud att hennes make
i tid hunnit undan.

* *

*



Kapten Dunder låg på däcket och stirrade ned i
det blå djupet.

Skeppet gick med god fart. Brisen tilltog, och
fräsande, med hvita kammar, kommo vågorna hvälfvande,
den ena följande den andra ideligen, enformigt,
vaggande själen till ro.

Finlands kust hade för länge sedan försvunnit.
Intill han kunnat skymta den sista strimman af kusten,
hade kaptenen stått vid akterstammen och skådat bort
mot stranden, där hans hem och hans kära var.

Men därpå hade han lagt sig ned på däcket och
betraktade vågorna, som på ett egendomligt sätt liksom
lockade och tjusade hans sinne.

Då hörde han ett undexligt ljud, ett stönande stiga
upp från däcksplankorna under sig.

Han lyssnade.

Först trodde han att det endast var fartygets
knakande, då det arbetade i böljorna.

Men snait kom han under fund med att detta
kunde det icke vara.

Ljudet kom från någon lefvande varelse. Kanske
skepparen hade någon kalf eller gris ombord, som
placerats nere i det mörka lastrummet. Ljudet där
ner-ifiån var dock knappast som lätet från ett djur. Men
han kunde icke höra så noga. Vågbruset, blåstens hvin
i tacklingen och tågens gnissel gjorde, att han endast
då och då kunde urskilja det egendomliga stönandet.

— Besynnerligt att skepparen är så tanklös och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free