Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bakom sig, och med sin egen styrka reducerad till två
tredjedelar, ansåg öfverste Bergenstråhle sig icke längre
kunna behålla fältet utan att enda räddningen var ett
allmänt återtåg genom östra tullen.
Han vände sig till sin närmaste man,
öfverstelöjtnant von Knorring.
— Allmänt återtåg! skrek denne, svettig, röd och
arg, och blängde på sin chef. — Allmänt återtåg! Säg
snarare allmän attack! Gif order till angrepp och vi
fördrifva äfven denna nya fiende.
Ett ögonblick betraktade öfverste Bergenstråhle sin
öfverstelöjtnant och de kringstående officerarne.
— Må ske då i Guds namn, sade han och gaf
order till anfall.
Öfverstlöjtnant v. Knorring fick befallning att skynda
in i staden, samla de afdelningar, som ännu kämpade
på gatorna och i gårdarne, och föra fram dem, medan
han själf började anfallet mot den anryckande fienden.
— Skall gå som en dans, sa Knorringen och kastade
om hästen.
Men i detsamma träffades han af en kula i
hufvudet och slungades sanslös i marken.
Nu måste öfverste Bergenstråhle själf begifva sig in
i staden för att samla de spridda skarorna.
Under tiden hade ryssarne nästan hunnit fram till
stadsporten och innan öfversten hunnit samla sina män,
var återtåget afskuret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
