Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| KAP. XLV. |
| Stormen mot byn. |
Midt på landsvägen stod afbröstadt Hesselius’
batteri, två sexpundiga kanoner. Den muntre, kvickögde
löjtnant Gestrin riktade den ena, Jussi, Gammelmors
dotterson, klumpig, ung och dum, skötte viska och
krutpåsar.
Bakom kanonerna satt Hesselius på sin hvita häst
och iakttog verkan af skotten.
I närheten af batteriet hade en pluton af tredje
bataljonens tredje kompani hukat sig ned i diket och bland
säden. Sida vid sida sutto rotemännen Matts kusk och
Palmqvist, för detta skrifvare vid kommissariatet, långe
Andreas, studenten, och den lille knyckige Heikkipojken.
Och bredvid Matts kusk satt hans gode vän och
stridskamrat, korpral Olagus.
En glödande julisol sköt knippen af strålar öfver
slätten, luften var frän af krutrök och damm,
utdunstningar från tusentals människor och djur, från sårades
blod och uppkastningar, af brandlukten från antända
stugor. Och i detta brinnande helvete under en himmel
af eld, öfver en slätt af kväfvande rök blixtrade
skotten ur sädesfält och dungar, från stenar, tufvor, diken,
gärdesgårdar, stugor. Det var som om hela slätten stått
i lågor.
Matts kusk kippade efter andan och knäppte upp
några knappar på uniformsrocken.
Kaskens vana korpralsöga upptäckte sveket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0633.html
