- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
648

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

körde till den uppgifna stugan och ej satte sig i
förbin-med de finska trupperna.

Mor Ainas stuga låg ett stycke in i skogen. Från
landsvägen tog prosten af på en stig, så smal, att
vagnen knappast kunde komma fram. Giggen guppade och
gungade öfver trädrötter och stenar, och grankvistar
slogo de åkande i ansiktet.

Efter red kosacken med lansen fälld.

Här var tyst, här var ren luft. Och ofvan granarne
lyste himmelens blå.

Striden och larmet där ute på slätten, där tusentals
människor kämpade mot hvarandra, där hvarje
ögonblick en lemlästad varelse sjönk kvidande och blödande
till marken, där de blanka bajonettknifvarne rasslade
och jorden skalf af kanonskottens dån, trängde endast
som åska i fjärran doft till de åkandes öron.

Här var lugnt och stilla. Solen sken mellan
gra-narne och kastade ljusa fläckar på ljungen och
blåbärsriset. Små svartbruna ekorrar hoppade muntert
omkring, fåglarne kvittrade, alla högsommarens blomster
lyste i gläntornas gräs och luften var ljuf af kåda och
blomdoft.

Steg för steg gick hästen fram på den smala
skogsstigen. Giggen guppade och gungade. Prosten teg,
pojken teg. Bakefter red kosacken tyst och trumpen.

Ändtligen nådde man fram till mor Ainas bostad,
en liten fallfärdig grå stuga med taket täckt af torf och
på hvilket gräset växte fotshögt.

Prosten band hästen vid en gran och steg in genom
den låga dörren.

Där låg gamla mor Aina i sin lilla kammare. Hon
sof. Kanske var hon redan död?

De magra, skrynkliga händerna höll hon knäppta
öfver täcket. Det lilla hoptorkade, liksom tillknyckta
hufvudet låg tillbakalutadt mot kudden. Ögonen slutna.
Öfver munnen dröjde ett leende af stilla frid.

Så tärd den gamla var. Så djupa fårorna i pan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free