Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Har ni någon bror som är vid min ålder?
frågade Mikael.
— Aha!
Där fann Spof ett halmstrå att rädda sig på.
Den ryske soldaten hade tydligen känt igen dragen,
men trodde, att det var en bror till denna kvinna, med
hvilken han sammanträffat under dennes
gesällvandringar i Ryssland. Bäst att låta honom förblifva i den tron
— Ja, svarade Spof.
Nu vågade han se upp ocb blickade ryssen kallt i
ansiktet.
... Som vandrat gesäll i Ryssland? fortsatte Mikael.
— Ja.
. — Hvar är han nu?
— Om du det visste! tänkte Spof. Men högt
svarade han:
— Tjänar soldat i finska armén.
— Jaså. Då kanske man någon gång kan
sammanträffa med honom.
— Möjligtvis... med korsade bajonetter, svarade Spof
torrt.
De ryska soldaterna flinade.
— Finnkvinnan är bra. Hon biter ifrån sig,
skrattade de.
Mikael blef röd i ansiktet.
— Eller som fånge, sade han bryskt.
— Ja, om du blir tajen, svarade Spof.
— Hupp!... Kärringen är ypperlig, storskrattade
soldaterna.
Men Mikaels blick mörknade.
Nu önskade Spof komma bort från ryssarnes läger
så fort och så obemärkt som möjligt. Han litade icke
mer än nätt och jämt på sin förklädnad. Det kanske
icke hehöfdes mer än ett tonfall, en rörelse, för att den
andre skulle känna igen sin forne gesällkamrat. Då
vore han förlorad. Och det var egentligen onödigt.
Under sönderskjutna fanor. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
