- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
712

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvad en korpral kan ha att säga, lyssnar han icke alls
till. Nej, det måste vara bättre upp. Helst en
kronofogde eller en prost, men då jag icke känner någon
sådan närmare, får jag ta hvad jag har: en simpel
länsman. Du begifver dig alltså i väg, tag elt
matsäcksknyte och en häst och rid på.

Spof gjorde som Roth sade, sökte sig genom
sko-garne fram till länsman Bergström i Salmi, träffade
denne och framförde sitt ärende.

Länsmannen var genast hågad för saken. Han
kände Klingspor, hade liere gånger talat med denne,
och begaf sig i väg.

I Lappo prästgård träffade han fältmarskalken och
framförde Roths anhållan om en förstärkning på 200
man.

Hans excellens gjorde stora ögon.

— Hvad! utbrast han. Begär sergeant Roth 200
man. Hvad skall han med dem att göra?

— Anfalla fienden, förmodade länsman Bergström
blygsamt.

— Anfalla fienden! . . . Det är just hvad han icke
skall, svarade Klingspor häftigt.

— Jag trodde dock...

— De femtio man, sergeant Roth erhållit att ströfva
omkring med, ha visserligen varit ämnade att tillfoga
fienden all möjlig skada, taga hans foror, bränna
bro-arne och dylikt, men ej alt i händelse af fiendtlig
attack göra ett allvarsamt motstånd mot en öfverlägsen
styrka. För öfrigt kan jag icke undvara något folk.

— Men regementena ligga ju slilla i sina kvarter,
vågade länsman Bergström invända.

Klingspor ryckte till och kastade en skarp blick på
länsman.

— Ligga de stilla... Än sen? Hvad rör del er?
Är det kanske ni, som kommenderar armén? För
öfrigt tror jag icke att faran för sergeant Roth och hans
skara är så stor, som ni framställt, yttrade Klingspor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free