- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
781

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligt skön »rak linje!» Förefaller mig snarare som den
krokigaste halfcirkel, mumlade Fieandt.

Och trots sin harm kunde han inte låta bli att
skratta.

— Höger om!... Marsch!

Det var intet annat att göra än ge sig undan.

Och återtåget fortsattes. Först förbi den gamla
ställningen vid Lintulaks, sedan öfver Perho mot Yetils
kyrkoby i jämnhöjd med Nya Karleby.

Under marschen hade flere af de i skogar ne
föregående dag förirrade soldaterna tillstött, så att styrkan
till slut utgjorde 600 man.

Ändtligen vid Vetils by kommenderade Fieandt halt
och beslöt att stanna där. Dock först sedan Dunkars
bro öfver älfven strax söder om byn blifvit förstörd —
för andra gången af honom själf. Första gången var,
då han på försommaren blef slagen vid Lintulaks och
måste draga sig tillbaka.

— Stackars bönder! mumlade Fieandt sedan han
en stund åsett förödelsen, de få ju ej göra annat än
åter och åter bygga upp sin fattiga bro.

Han tog sitt kvarter i en stuga, åt sin mat och satte
sig att skrifva en bister rapport till Klingspor angående
nederlaget och återtåget.

* *

*



Från fältmarskalkens kvarter i Lappo prästgård kom
Adlercreutz gående med häftiga steg. Hans annars så
godmodiga och fryntliga uppsyn var bister och mörk.
Pannan rynkad, ögonbrynen sammandragna, munnen
hopknipen. Och han såg sig omkring, som om han velat
uppspåra någon figur att riktigt uthäfva sin ilska på.

Han hade icke gått långt, då han mötte den
stor-växte chefen för Tavastehus jägareregemente, öfverste
von Essen.

Denne märkte redan på långt håll, att det var något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free