- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
803

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

het en natt som denna ... i detta däfna regn .. . trött
och sömnig, som en stackare var. . . men ridpiskan?...
hvad det sved! ...

Ater lyftes flaskan, försiktigt som om den varit af
sköraste glas. Den kom i jämnhöjd med Lukaschkas
mun, men ögonen sågo husbondens nacke.

Lukaschka drack.

—Puh!

Pluntan ned i tickan. Det värmde skönt i magen.

Husbonden hade icke märkt något.

Alltjämt satt Kulneff orörlig på hästen och såg bort
mot vakteldarnes rad.

Ibland flammade dessa till som ett bål, som en fyr
på hafvet, så sjönk lågan, den flämtade svagt, knappast
synlig; men plötsligt flammade den till på nytt. Detta
upprepades med regelbundna mellantider.

— Besynnerligt, mumlade Kulneff.

Han lyssnade.

Då och då syntes silhuetten af en soldat framför
eldarne, men af det där mumlet, som alltid, äfven på
natten, höres i närheten af större truppmassor, förnams
intet.

Kulneffs hörsel var fin och öfvad, van vid steppens
svagaste ljud. Han ansträngde sig till det yttersta för att
söka uppfånga några ljud.

Men allt var tyst, så egendomligt tyst och stilla.

Och så detta med vakteldarne, som flammade till
. .. och slocknade ... och åter flammade upp. På
bestämda mellantider.

Plötsligt drog ett leende som af triumf öfver
Kulneffs drag och han mumlade sakta:

— Skulle det kunna vara möjligt? ...

Han satte hästen i skridt och red ned till bron.
Där steg han af.

Bryggan öfver sundet hade endast delvis hunnit
förstöras. Visserligen var den omöjlig att passera för trupp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free