Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marne. Men att komma genom sundet mellan dem var
omöjligt.
Man befann sig nu på endast en mils afstånd från
Helsinge by på finska kusten.
Seglen togos in, ankaret gick. Och där låg
kunga-jakten i den mörknande kvällningen likt en väldig
jättefågel på vattnet.
Tyst och mulen, med kikaren för ögat stod kungen
och spejade genom det smala sundet in mot land.
Då syntes plötsligt rökpelare och eldflammor höja
sig öfver skogarne i öster.
Kungens min ljusnade.
— Man slåss där borta. Mina tappre har tändt eld
på några byar. Ryssarne fly. De mina segra, mumlade
han, gripen af sin underliga inbillningskraft.
En lång stund stod han och njöt af det praktfulla
skådespelet: Skymningen, som föll öfver holmar, fjäi’-
dar, land. Och långt borta i dunklet de svarta
rökmassorna, som hvälfde mot himmelen, och flammorna,
som kastade ett sken omkring sig likt fyrar.
Plötsligt gaf kungen till ett utrop.
Några officerare, som befunno sig i närheten,
skyndade till.
— Se, sade han och pekade bort mot fjärden, som
öppnade sig från sundet.
Officerarne blickade dit. Då sågo de några fartyg
skjuta fram bakom udden. De efterföljdes af flere. Det
ena seglet efter det andra dök fram bakom holmen.
Det blef till en hel flottilj, som i spridd ordning eller
rättare sagdt oordning länsade undan ned mot sundet.
— Hvad är det... Hvad betyder detta? ropade
kungen i ångest.
Officerarne stodo villrådiga. De anade något, men
vågade ingenting säga.
Fartygen kommo närmare, förda af samma hårda
blåst som hindrat kungajakten att nå fram till kusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
