Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äga ett skott kvar i gevären drogo sig de svensk-finska
trupperna norrut.
Ryssarne förföljde icke. De orkade ej.
* *
*
Dagen därpå låg lille underlöjtnanten Vilhelm von
Schwerin i stark feber. Mot slutet af striden hade han
träffats af en kula i bröstet. En adjutant, som då red
förbi, såg honom, lade honom upp på hästryggen och
räddade ynglingen.
När febern gaf sig för några timmar, satte sig lille
underlöjtnanten upp i halmen och skref ett bref hem
till far och mor:
»Mina älskade föräldrar!
Jag har ej alltsedan Grisslehamn funnit något ställe, som
jag kunde skrifva ifrån, ty postkontoret följer alltid högkvarteret,
som ifrån armén är vida afskildt! Sedan vi ända till augusti
månads slut gått och drifvit på sjön, fingo vi ändtligen
debar-quera i Christinestad. Debarqueringen gick på en dag och om
natten marscherade vi 1 mil till Lappfjärd. Vi lågo och sof som
bäst, då larm slogs och jag fick lämna min sköna bädd. Affären
påstod 5 å 6 timmar, men där fick intet batteri vara med.
Ryssarne blefvo slagna och vi förföljde dem ända till Ömossa, 2 mil
från Lappfjärd. Där gjordes halt, armén marscherade tillhaka 2
mil härifrån, att öfverstelöjtnant Drufva detascherades med 500
man samt 2 kanoner under mitt befäl för att kvarblifva med
order att stå till sista man. Här var en jämmerfull belägenhet!
Folket sågo sig 2 mil skilda från armén, posterade mot
ryssar-nes hufvudstyrka. Mitt folk ledsnade. De sågo upplänningarne
lösas af hvar afton, men fingo själfva i 9 d3rgn oupphörligt ligga
på fältvakt och blefvo tillika med mig många dagar och nätter
genomblöta af hällregn. Intet annat än min ömma vård öfver
dem kunde afhålla dem från att klaga. Jag använder alltid och
gärna mina öfverflödiga pengar af mitt traktamente till deras
bästa. 9:e dygnet om morgonen blefvo vi enhälligt attaquerade.
Jag skulle nu själf för första gåugen i elden, jag skulle föra mitt
folk för första gången dit och jag skulle med 2 kanoner försvara
platsen mot fiendens många både haubitser och kanoner.
Hvilken svår belägenhet! Det första var ej svårt; jag tog genast kall
Under sönderskjutna fanor. 56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0881.html
