- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
125

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Det religiösa tillståndet inom fängelset - Den förhärdade brottslingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIT RELIGIÖSA TILLSTÅNDET.

125

Han var ifrån denna stund en läraktig lärjunge, som
lyssnade till det jag hade att säga honom och, hvad bättre
var, flitig vid Jesu fötter i ordet.

Några och tjugo år hafva sedan dess förflutit. Är
han ännu fast i sin tro? Skall han förblifva trofast intill
ändan!?

Såsom motstycke till ofvan skildrade botfärdige fånge,
vill jag framställa bilden af

Den förhärdade brottslingen.

Den som på 1860-talet besökte W:s straffängelse,
såg på fänggården en fånge i mycket olik de andra. Han
var liksom kamraterna klädd i den vanliga fångdräkten,
men bar öfver den både vinter och sommar en större
kavaj af grått vadmal. Han var lång till växten,
särdeles axelbred, hade ett ovanligt stort hufvud med yfvigt
svart hår, låg panna och bruna ögon. Blicken var
ostadig och irrande, och uppsynen förrådde slughet och list
samt elakhet. Han gick nästan alltid ensam för sig sjelf
och såg grubblande ut. De öfriga fångarne tilltalade han
sällan, och de honom. Hände det någon gång, så var
det icke de, som uppsökt honom, utan han, som uppsökt
dem. —

Denne fånge var gammal i fängelset. Han hade
varit der både under den tid, då staten föga vårdade sig
om brottslingen och då man började se i fången en
med-menniska, som borde behandlas som menniska. Under
den förra tiden hade han fattat ett oförsonligt hat till
samhället och fängelsernas väktare, som plågade och svälte
fångarne allt hvad de kunde. Den menskliga behandling,
som han i senaste tiden åtnjutit, hade icke kunnat utrota
eller mildra detta hat. Som han hade ett oböjligt sinne,
hade han svårt vid att foga sig efter fängelsets ordnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free