Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Det religiösa tillståndet inom fängelset - Fängelsets tillfällighets-Poet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POETEN.
139
Fängelsets tillfällighets-Poet.
Denne påstod sig vara oäkta son af en prost i
Vesterås stift och brukade dennes tillnamn jemte sitt eget.
Han hade genomgått, enligt egen uppgift, Vesterås skola
och nedersta afdelningen af dess gymnasium och egde
derföre kunskaper utöfver hvad hans olyckskamrater hade.
Han sysselsatte sig mycket med läsning, hade författat
sin egen lefnadshistoria, hvartill manuskriptet finnes bland
förf. samlingar, samt hade anteckningar om de öfrige
fångarnes lefnad och brott. Dessa senare voro högst
intressanta. Då han icke sjelf vågade hysa dem,
öfverlemnade han dem till förf. att förvaras. De redogjorde för
många gröfre brott, hvartill gerningsmannen icke blifvit
upptäckt och namngåfvo personer, som varit hemliga
deltagare deri, men gått frie från straff, enär sjelfva
gerningsmannen icke förrådt dem. Då förf. emottog desse
anteckningar såsom ett förtroende, eger han icke rätt att
meddela något af deras innehåll. De hafva af honom
blifvit noggrant studerade, hafva vägledt honom vid
bedömandet af fångens karaktär och gifvit honom
anvisningar om sättet och medlen så till förekommandet af den
öfverhandtagande stora brottsligheten som till fångens
förbättring och upprättelse.
Denne fånge var ock fängelsets tillfällighetspoet. Han
stod dem beredvilligt till tjenst, som önskade några
ver-sar till sina vänner på deras födelsedag, författade de
inskriptioner, som skulle anbringas på transparangen vid
julfesten och när någon kamrat ville uttrycka sin
tacksamhet till någon af fängelsets tjenstemän. Jag vill
här-nedan anföra några prof på hans skaldeskap. Om
mycket vid dem är att anmärka i formelt hänseende och i
afseende på språkets behandling, så röja de dock, att han
var rik på idéer. Hade mannen egt större kunskaper och
varit i en annan lefnadsställning, så hade han möjligen
kunnat blifva en icke underhaltig skald.
Bland de versar af hans hand, som äro i förf. ego,
vill han, utom poemet: «Den förtrampade fosterlandsso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
