Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Samhällets pligt att söka förekomma brotten och hvad det i detta afseende har att göra (den preventiva fångvården)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xn.
lémvhMeë aU åöfau fätekomma
bwcMen owh hmid det i 4eUa
uf-évmde hot oM Cém føe*
vmttw fångvården).
När vi, såväl hos höga som låga, fattiga som rika,
gamla som unga, ja hos barnen, se den mängd af icke
blott synder, utan ock laster och brott, som utöfvas, så
måste vi förskräckas och bäfva för, huru det skall gå
med menskligheten, familjen och staten, om det får så
fortgå. Den sanne menniskovännen och tänkande
medborgaren delar icke blott denna fruktan, utan frågar
äfven: «kan då ingenting göras, för att denna hotande,
förödande lavin icke skall skrida än vidare framåt; eller är
väl menniskosläktet så i grund förderfvadt, att ingenting
kan göras för att hejda det onda i dess framfart?
Skulle väl det vara sannt, att några skulle vara födda till
brottslingar och att ingenting kan förhindra, att desse
äfven blifva det?» Svaret — det sanna svaret på dessa
frågor — gifver oss Guds ord och äfven erfarenheten.
Guds ord förkunnar väl, att alla menniskor äro i synd
födda och med ett syndigt hjerta inträda i detta lifvet.
Men samma Guds ord lärer lika bestämdt, att synden
kan förlåtas, och att hjertat, som är syndens källa och
säte, kan rengöras och förbättras, ja förnyas. Den krist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
