Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Samhällets pligt att söka förekomma brotten och hvad det i detta afseende har att göra (den preventiva fångvården) - Den kristliga staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PREVENTIVA FÅNGVÅRDEN.
15S)
innan det faststälda kunskapsmåttet blifvit inhemtadt.
Dertill kommer sedan, att barnen icke få ansträngas.
Detta åter har till följd, att inga eller högst få och små
hemlexor gifvas. Utom de 6 timmar, de med
sysselsättning tillbringa i skolan, hafva de sedan största delen af
den öfriga tiden ledigt. På landet veta nog förståndiga
föräldrar gifva barnen sysselsättning, men i städerna och
isynnerhet de större, der det finnes en blandad
befolkning och fabriksarbetare, der få dessas barn efter
erhållet skollof gå och slå dank, som man säger. Och hvad
sysselsätta sig desse barn då med? Polisens annaler
besvara frågan. I dem står antecknadt, att 10—14-åriga
gossar sällat sig tillsammans, bildat tjufband samt gjort
inbrott och öfvat ficktjufnad. Författaren vill, för att visa,
hvilket stort moraliskt förderf redan intagit barnen,
anföra följande från en aktad sanningsälskande person
meddelad händelse: «Nere vid hamnen i G— kom jag en
dag att stanna för att se en ångbåt afgå. Helt nära mig
stodo en flicka och en gosse; de kunde vara omkring 12
år. Gossen höll några äpplen i sin hand; flickan sade
till honom: ’Gif mig det ena äpplet, så skall du få leka
med mig’. Gossen lemnade henne äpplet och sade: ’Kom
nu; så gå vi’. De följdes åt och försvunno snart.»
Orsaken till den långa ledigheten för folkskolans
barn beror-derpå, att man tyder förbudet mot all själlös
utanläsning såsom förbud mot utanläsning i allmänhet.
Den enda utanläsning, som skulle vara tillåten, är af
Luthers lilla katekes. Men man har gått ännu längre.
Då man säger, att de religiösa sanningarne äro
obegripliga för barnet, har man velat utrangera t. ex. läran om
sakramenten från läsning i folkskolorna. Och om detta
ej skett, så har dock saken blifvit densamma, enär de
många andra folkskolans läroämnen taga så mycken tid,
att många barn icke hunnit sluta folkskolans kurser och
således icke heller lärt hela katekesen, när de vid 14 års
ålder komma och anmäla sig till
konfirmationsundervisning. Aldrig kan Kongl, folkskolestadgan åsyftat detta!
ii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
