Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Samhällets pligt att söka förekomma brotten och hvad det i detta afseende har att göra (den preventiva fångvården) - Hemmet och föräldrarne. Alla de som äro af Gud beklädde med faderlig makt och myndighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
DEN PREVENTIVA FÅNGVÅRDEN. 15S)
äfven frun blifva ett föremål för densamma, kan då icke
heller göra det.»
Härefter inträdde en längre tystnad. Jag fäste mina
bedjande blickar på henne, hon slöt till sina ögon,
bröstet häfde sig våldsamt, hennes händer, som plockade på
täcket, sammanknötos sluteligen öfver bröstet och i det
hon slog upp ögonen yttrade hon: «käre pastor! hör då
en stor synderskas bekännelse.
Min fader var en högre embetsmän och förmögen.
Jag var enda barnet och man tillfredsstälde alla mina
önskningar. Mina föräldrars hus var gästfritt och
stadens förnämsta familjer hörde till vår sällskapskrets.
Ibland dem, som umgingos med Oss, var en yngre,
begåfvad och allmänt omtyckt yngre tjensteman. Emellan
denne och mig uppstod snart ett intimare förhållande och
slutet blef att jag föll. Min stränge aristokratiske fader
ville icke höra talas om äktenskap med denne, som så
skamligt betett sig mot en familj, hvilken visat honom
vänskap, och ansåg hans förhållande som bevis på en usel
karaktär. Och till en sådan ville han icke öfverlemna sitt enda
barn. Han kallade till sig den unge mannen och
fordrade endast af honom, att han med en helig ed skulle lofva
att aldrig och för ingen omtala sitt förhållande till
dottern, under förklaring, att hans dotter hade gifvit ett lika
löfte, att hon aldrig skulle gifta sig med honom. — Den
unge mannen gaf det fordrade löftet och har troget
hållit det. Jag sändes till en faster i Stockholm under
uppgift att jag skulle utbilda mina musikaliska anlag. En
tid derefter inackorderades jag hos en fru, som emottog
cacherade bättre fruntimmer, och födde en son, som
några dagar efter dess födelse genom denna fru inlöstes uti
allmänna Barnhuset i Stockholm. Af fruktan att kunna
blifva upptäckt såsom moder, vågade jag aldrig besöka
det; och då nämnda fru icke långt derefter afled, erhöll
jag icke vidare någon underrättelse om barnets befinnande.
I början kände jag de grufligaste kval öfver mitt
förhållande och att jag så skamligt kunnat förneka och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
