- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
238

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett samhällets olycksbarn, en lifsbild af C. O. Andersson, hvilken afrättades i Landskrona den 6 mars 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

JBTT SAMHÄLLETS OLYCKSBARN. 238

Tillfölje af denna uppmaning framträder en mer än
vanligt stor och grof man med ett koppärrigt och
krut-sprängdt. ansigte, en mer än vanligt låg panna och en
trotsig blick, som bar vittne om både mod och energi,
samt att ingenting var honom omöjligt att göra, om hans
lidelser kommo i uppror.

Sedan han gjort ställningssteg tillkännagaf han, att
han var den efterfrågade, samt fäste derpå sina skarpa,
mörka blickar på mig. Jag förblef tyst några ögonblick,
hvarunder jag tillbaka med vänligt allvar såg på honom.
På minspelet i hans ansigte såg jag, att jag gjort ett
fördelaktigt intryck på honom, och blickar, som ljusnade
allt mer och mer, tycktes mig säga: Du behagar mig.

Jag kände ett innerligt medlidande för den fallne
och med vänlighet och rörelse yttrade jag: « Jag kommer
till dig, Andersson, icke blott med en vänlig helsning
från din fader och syster, som nu lemnat Warberg, utan
ock för att från dem Öfverlemna åt dig en gåfva, hvilken
i dubbelt hänseende bör vara dig dyrbar: dyrbar först
och främst derför, att den är Guds ord, hvilket är
själens högsta skatt, men sedan derför att den är en skänk
af din fader och syster. Låt mig nu se att du dagligen
brukar denna gåfva, ty den är nyttig till undervisning,
bättring, tröst och evig salighet. Och vändande mig till
de mig omgifvande fångar, tillade jag: Hvar och en af
eder, som har något bekymmer eller önskar något råd,
är välkommen till mig på embetsrummet och skall i mig
alltid finna en deltagande vän och uppriktig rådgifvare.

Några dagar efter detta mitt besök begärde
Andersson af befälhafvaren lof att besöka mig och kom
åtföljd af en vaktkonstapel upp på mitt embetsrum.

Jag helsade honom välkommen, förklarade honom
mitt välbehag öfver besöket och tillade, att läraren och
åhöraren böra visa hvarandra det förtroende, som de
göra sig förtjenta af, och att åhöraren alltid bör besinna
att, om läfären skall kunna verka något till hans nytta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free