Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett samhällets olycksbarn, en lifsbild af C. O. Andersson, hvilken afrättades i Landskrona den 6 mars 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JBTT SAMHÄLLETS OLYCKSBARN.
239
så bör han vara uppriktig mot läraren och noga följa
de råd, som honom gifvas.
«I hvad afseende kan jag nu vara dig till tjenst,
min käre Andersson?»
Han sade: «den vänlighet Ni visat mig och alla
kamrater, som sökt Er, har gjort, att vi se i Eder en
sann menniskovän, och blir man, genom att blifva
kristen, sådan som pastorn är, så skulle äfven jag gerna
vilja blifva kristen och beder nu pastorn visa mig, huru
jag skall kunna bli gudfruktig.»
«Min vän,» svarade jag, «ännu känner hvarken du
eller dina kamrater mig; men jag hoppas, att vi
framdeles skola lära känna hvarandra; och blir jag då känd
af Eder för hvad jag är, så skall jag innerligen glädja
mig öfver Edert omdöme. Emellertid gläder det mig att
höra, att du skulle vilja blifva en kristen, och jag skall
med Guds hjelp söka vägleda dig till det önskade målet.
Dock bör du noga pröfva dig, om du menar allvarligt;
ty min vän — jag måste säga dig det — att börja med,
så blir det en tung väg, som du måste vandra, om du
vill följa Kristus, men sedan blir det en härlig och salig
väg. Efter att hafva visat honom, hvilka försakelser,
pröfningar, hvilka sorgedagar som skulle förestå honom,
om han allvarligt ville omvända sig till Herren,
fram-stälde jag ock, hvilken innerlig hjertats fröjd och glädje
han skulle få känna, när han åter blefve ett Guds barn.
Jag bad honom efter några dagar och sedan han
allvarligt pröfvat, om han verkligen menade, hvad han sade,
återkomma, då jag skulle hjertligen gerna undervisa
honom om hvad han, för att vinna sin önskan, hade att
göra». Jag slutade vårt samtal med en kort bön, att
Herren, på hvilken allt beror, måtte förhjelpa oss alla
till att blifva hans bam.
Efter några dagar återkom han och sade sig vilja
försöka att bli en annan menniska och om möjligt, ett
Guds barn. «Pastorn skall få se, att jag menar allvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
