- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
248

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett samhällets olycksbarn, en lifsbild af C. O. Andersson, hvilken afrättades i Landskrona den 6 mars 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 2

ETT SAMHÄLLETS OLYCKSBARN.

själ var i uppror. Hans ögon rullade vildt och de
sammanpressade läpparne häntydde på att han brann af
vrede.

Jag fästade mina blickar allvarligt på honom och
sade: «Nu står det icke väl till med dig, min käre
Andersson! Det var sorgligt, att jag skall se dig i en
sådan sinnesstämning och — hvilka fula, djefvulska tankar
sysselsätta dig icke nu?»

A. faller mig i talet och yttrar: «icke vet Pastorn
hvad jag tänker? Huru kan pastorn veta hvad jag
funderar på?»

«Min kära Andersson! jag har nu så länge samtalat
med-dig, att jag känner dig bättre än du tror; och det är
icke vackert af dig att, då du lofvat söka blifva ett Guds
barn, du nu i stället för att sysselsätta dig med det
verket, sitter och tänker på att begå ett mord till.»

«Hvem i herrans namn har talat om detta för pastorn?
skyndar han att fråga. «Är pastorn då allvetande, efter
han vet, hvad jag nu går och tänker på?»

Jag sade blott: «som du ser, har jag reda på mer
än du anar; det är derför så godt, att du talar öppet
och ärligt om, hvad som nu föregår inom dig.»

A. omtalar huru C. hade förolämpat honom på
förmiddagen, och att han nu verkligen gått och tänkt på
att mörda honom och uppgjort plan till, huru det skulle
tillgå.

«Min kära Andersson! häraf blir nu intet! Jag
behöfver icke säga dig, hvarföre något sådant icke får ske;
ty det vet du. Jag säger blott: Jag vill icke att en
sådan ogerning sker. Du har lofvat att lyda mig i allt;
jag tror att du är ordhållig; och då du nu vet, att jag
vill att du icke ånyo sölar dina händer i blod, så gör
du det också icke.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free