- Project Runeberg -  Lifvet i ett svenskt straffängelse under 1860-talet samt Ett samhällets olycksbarn /
253

(1893) [MARC] Author: Hampus Frans August Lönegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett samhällets olycksbarn, en lifsbild af C. O. Andersson, hvilken afrättades i Landskrona den 6 mars 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253 ETT SAMHÄLLETS OLYCKSBARN.



ute i fria luften under storm, oväder och köld. Det är
naturligt, att kroppen under sådana förhållanden tarfvar
mer föda, än vid ett lättare arbete i cellen. Jag
medgifver att man felar mycket, om man vill, med
bibehållande af den nuvarande utspisningsstaten, förbjuda fånge
att af sin besparade arbetsförtjenst förbättra kosten. Min
öfvertygelse är ock, att vår menniskovänlige
generaldirektör skall göra behöflig ändring, då han blir upplyst
om förhållandena här; och jag för min del lofvar Eder,
att jag i detta fall skall göra allt, hvad jag förmår, vid
blifvande mönstring, för att Edra billiga fordringar må
blifva tillgodosedda. Men,» tillade jag, »skolen I kunna
hoppas att vinna ändring, så är första vilkoret, att I med
undergifvenhet underkasten Eder de gifna föreskrifterna,
ja att I med tålamod liden till och med hunger.
Upp-fören I Eder så, då visen I, att I ären värde att
hjelpas — och jag tror, att I då icke vänden Eder
förgäfves till generaldirektören och bedjeu om ändring i de nu
gifna föreskrifterna. Skullen I deremot visa
uppstudsighet eller sjelfve söka skaffa Eder rätt, som I sägen, tron
mig, att I då ingenting annat vinnen än bestraffningar
och det, att man skall än mera göra inskränkningar i
de förmåner och friheter, som I nu egen.»

Alla gillade hvad jag sagt och lofvade, med vilkor
att jag talade för dem hos generaldirektören, att tåligt
underkasta sig den nya ordningen och råda kamraterna
att göra detsamma.

Då de nedkommo på gården, såg jag huru de
omringades àf andra fångar och att ett lifligt samtal
uppstod ibland dem. På åtbördorna förstod jag, att de voro
upprörda och beslöt derför att kalla upp till förhör,
såsom vanligt 30 fångar i sänder. Yid dessa förhör, som
jag fortsatte hvarje afton, sökte jag lugna deras
upprörda känslor och visade dem, att enda sättet att kunna
vinna ändring var, att de uppförde sig lugnt, stilla och
undergifvet; sjelf lofvade jag att blifva deras förespråkare
inför generaldirektören vid blifvande mönstring. Ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hllifvet/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free