Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med öronen som nyvakna fålar. Då tåget stannade,
sprang en man, kapten Lagercrantz, ur en kupé ned
på perroncn och bad oss vara välkomna och sitta upp.
Jo, nu sutto vi på siden och sammet i stället for på
statens ekmålade trä, och i hvarje vagn fick man se
en ganska städad société, ty det gick nu icke an att
lägga föttema hvar man ville.
Musiken spelade upp Björneborgsmarschen, och vi
flögo åstad genom de feta och bördiga och likväl ändå
så vackra och leende ängderna. Inqvarteringskort
utdelades till oss jemte tillsägelse, att vi noga skulle
minnas våra derigenom gifna nummer.
Under det musiken blåste: ”Sjung om studentens
lyckliga dag!” rusade vi slutligen under kanonsalut in
i Kristianstads banhall, der vi funno en samling af
välkomstleende herrar på perronen. De hade stora
papper framtill i hattarna med nummer uppå, och man
behöfde blott visa sitt kort, för att blifva en lycklig
och kärkommen gäst. Ack, nummer 51! Aldrig
glömmer jag din muntra vänlighet och ditt
gentlemanna-väsende, som tvang mig att hålla af dig inom en half
timme! Klockan var tre på eftermiddagen, och våra
värdar forstodo så väl att sysselsätta oss, att klockan,
innan vi anade det, redan var tre qvart till sex, då
vi alla skulle samlas i jernvägsstationens väntsalar.
Derifrån bar det genast åstad in uti kyrkan, der
en förträfflig musikläktare hade blifvit uppbygd under
orgeln. Konserten gick förträffligt, och vår cheval Je
bataille: ”Brudfården” väckte hänförelse som vanligt.
Kyrkan var ett utmärkt musikrum och dessutom en
förtjusande interiör. Pelare af granit, så smärta och
så behagliga, stego upp ur jorden liksom en
palmskog och flätade sina kronor tillsammans till takhvalf
som nästan mera syntes simma i luften, än hvila på
de spensliga stöden. Dessa voro, efter ögonmått, föga
mera än halfannan fot i genomskärning, och de två,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
