Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mal akademikus och talte mycket om Sverige och den
silfverhårige blomsterkungen, Elias Fries.
Vi åto sedan middag och drucko kaffe och
glammade i gröna löfsalar utanför det hotell, som vi
upptagit från bottnen till vinden. På aftonen gingo vi
ned till Tivoli och våndades vid en rått jämmerlig
Preciösa. Tivoli var for öfrigt en liten söt och täck plats
af samma storlek som vår Strömparterr i Stockholm,
men mycket grönare och vackrare. En gammal glad
finne och en ung svensk bjödo oss på punsch, och
gossame läto några qvartetter tona ut från balconen
för en tacksam Hansepublik, som ingalunda sparade
sina flata händer i applåderna. Snällt och vänligt folk
funno vi öfver allt, och en stor del talte svenska eller
danska, både embetsmän och officerare.
Bland kuriosa kan jag omtala, att i boklådsfönstren
sågo vi porträttet af ”Sveriges kronprinsessa”, grufligt
liknande f. d. sessan, nu mera hennes höghet Lovisa.
Oaktadt detta ingrepp i våra grundlagar, voro vi dock
nog delikata att blott i djupaste hviskning och på skämt
använda ordet sv—hund framför ett skäggigt porträtt,
som satt der strax bredvid. Matrosen Nilsson hade
icke akademisk bildning han och fick derför sitta i
finkan, men vi fingo bo i ro uti Hôtel d’Europe, den
ena i säng, den andra på golfvet.
FEMTE KAPITLET.
Elben. Hannover. Westfalen. Köln. Belgien.
Paris.
Fredagen den 23 augusti blef det lif och väsende
i Lübeck, hôtel d’Europe. Vi skulle väckas klockan
fem på morgonen, men det feta hansefolket kunde icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
