Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Hannover bar det åstad igen genom
Westfaliska porten vid Minden in uti skorstenarnes och
skinkornas land, och vi hunno fram emot half sju på
aftonen till Bielefeld, der vi en qvart fingo hvila oss
mellan oregerliga tyska armbågar omkring ölborden.
En ståtlig slottsruin sågo vi, då vi kilade derifrån, och
kort derefter en stor preussisk metallörn på en stenhög.
Hvad for ondt han der gjorde eller hade gjort, det
kunde vi naturligtvis icke i våra kupéer räsonnera oss
till. I Westfalen märktes for öfrigt föga annat än
popp-lar och jättehöga skorstenar samt bondgårdar med den
frodigaste grönska omkring. Ibland sågo vi ingenting
alls, ty vi åkte långa stunderna i tjockaste rökmoln,
och rådligast var det då att blunda. Vårt lokomotiv
åt forst och främst kol af den gemenaste beskaffenhet
och andades orkaner af ammoniak och vätesvafla in uti
våra ristande fristäder, fabrikerna höljde oss med
kol-stybb och aska, förbiilande tåg pustade öfver oss
samma elände, och kalkvägame dammade. Jag minnes
en vice-häradshöfding så svart, att han skulle kunnat
skrämma all menigheten vid ett lagtima ting på flykten
med sin blotta åsyn. Våra båda löjtnanter sågo ut,
som om de hade kommit ur slaget vid Waterloo, och
det rök ur vår lille barytons mustascher, när han
stundom i en aria lät sina läppar tremulera till sång. Våra
kupéer voro rök-kupéer allesammans — icke derför att
vi rökte, utan vi röktes.
Klockan en qvart på tolf åkte vi öfver jernvägsbron •
in uti Köln. Vi sågo icke mycket i mörkret mera än
en ofantlig bur af jemgaller, genom hvilken vi ilade
fram, och genom hvars maskor vi skönjde ljus på
höjderna, hvilka ljus åter speglade sig djupt under oss i
Rhenfloden. En kort och ofullständig anblick af dömen
och sedan ett hiskligt buller i banhallen — se der
våra minnen från den staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
