- Project Runeberg -  Upsalasångarnes Pariserfärd /
48

(1868) [MARC] Author: Måns Henrik Hultin - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pinnar, för att få rätt tukt i stämmorna, men som dock
sjöngo likt englar emot de föregående. Dem följde ett
annat sällskap af icke dåliga musikaliska egenskaper,
men vi måste då strax lemna stället för att gå till
konsertrepetition i Grand Opera. Der var en faslig
massa menniskor samlad på gården, och en gammal
beskedlig herre delte ut biljetter. Det var icke lätt att
få någon sådan, ty ett pack af hoppande, pladdrande
figurer, somliga försvarligen fulla, trängde sig fram
som gräshoppor och höggo lapp på lapp, medan de
beskedliga studenterna stodo städade omkring, men bra
förargade, det må jag säga. Jag föste undan en
svartskäggig otäcking med cognacsdrypande ögon icke
mindre än tre gånger. Han dansade då som en
As-modeus, log och sjöng: ’Ve suis un Scandinave."
Slutligen fick jag också en biljett och gick upp på
scenen; den förste, som mötte mig der, var den svarte
fulingen, svingande sig i en krigsdans och skrikande
och faktande som en torpare i delirium. Han hade nu
ett notblad efter solfametoden i hand, och
Upsalasån-game skulle sjunga tillsammans med vraket. Hela
scenen var full af chorister, både fula och vackra, och
en orchester af väl femtio blåsinstrumenter satj der och
samlade väder i bälgen och derjemte sex förgyllda
harpor ; personalen gick väl till sex eller sju hundra
menniskor med qvinnor och barn. Man kunde naturligtvis
icke blifva färdig i hast, och så böljade orchestem att
musicera en aria af otålighet med fotterna, liksom om
de hade haft jernskodda hofvar i stället för
pariser-fötter. Hr Hammerik ristade sina lockar, och bet i sin
hvita näsduk, lugnande folket, så godt han kunde, och
så skulle vi böija med hans Hymne à la paix.
Trumpeter och andra krokhorn blåste krig och oväsende
en half qvart, och så kommo harporna med Guds fred!
Så sjöng man en stund, och så yttrade sig en orgel
ur ett oxöga i andra raden. Derpå trallade man utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hmupsala/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free