- Project Runeberg -  Upsalasångarnes Pariserfärd /
69

(1868) [MARC] Author: Måns Henrik Hultin - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lugn och stilla. Men det var en högst rolig
överraskning att midt framfor claquen finna en af vära
landsmän, som hade infunnit sig egentligen af interesse för
oss och vår framgång. Han var tydligen uppeldad af
de starka applåderna for våra chörer, och då han nu
hörde alla menniskor rundt omkring sig med samma
ursinne applådera åt dansen, så kastade han sig med
både hjerta och öfvertygelse midt in i den förhyrda
entusiasmen och klappade som en liten demon.
Cla-queurema sågo på Calle imellanåt och undrade hvad de
hade fått för en ny kamrat, men nickade bifall åt
honom, helt glada åt förstärkningen.

Den förut anförde korrespondenten till
Göteborgsposten målar intrycket ute i salonen af värt
uppträdande sålunda:

”Salongen var i det närmaste fullsatt. Endast
några få loger i första raden stodo tomma. En mängd
svenska familjer hade naturligtvis infunnit sig, för att
begagna detta sällsporda tillfälle att få höra
Upsala-sång i Paris. Andra, tredje och fjerde akterna af
Trubaduren upptogo första delen af programmet. Efter
dess slut förgick en lång stund, utan att ridån visade
ringaste benägenhet att stiga, hvilket föranledde de for
allt sådant ömtåliga fransmännen att medelst bultningar
och stampningar fördrifva den tid, som man sålunda
lemnade dem att roa sig sjelfva.

Men nu höjer sig ridån, och fram träder den
ungdomliga skaran med sin käcke anförare i spetsen. En
hviskning flyger genom salonen och, troligen på signal
af någon välvillig landsman, skallar en helsningsapplåd
sångame till mötes. ”Hör oss Svea”, brusar det straxt
derefter ut öfver rymden, med uppmärksamt öra
lyssnar publiken till de främmande tonerna, och vid
sångens slut är segern afgjord. En applåd, så enhällig
och ihållande en teatersalong kan prestera, belönade
det tjusande föredraget. De återstående numrorna på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hmupsala/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free