Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en vet också genom skildringar af London, huruledes
just där vid sidan af kolossala förmögenheter äfven finnes
ett talrikt proletariat, som trots världsstadens storartade
välgörenhet ofta lider en nöd, hvilken är okänd hos oss,
där det icke heller finnes förmögenheter, som kunna
nämnas vid sidan af förmögenheterna i de stora städerna
och kulturmedelpunkterna.
Slutligen, och hvad som här är hufvudsaken, medan
arbetaren i våra dagar ser sig hänvisad till en tarflig
daglön och sin ekonomiska tillvaro osäker, ja ständigt hotad,
intaga i hans ögon kapitalisten och yrkesidkaren genom
sitt kapital, sin sociala ställning, sitt, i jämförelse med
arbetarens, yppiga lefnadssätt en lycklig och afundsvärd
ställning; och i samma mån som äfven arbetaren fått sin
andel af politiska rättigheter, i samma mån skall han äfven
känna motsatsen mellan sin egen och kapitalistens
ekonomiska och sociala ställning.
Ty det är nu en gång så med oss människor: hvad
vi kalla lycka ligger mindre i vår verkliga ställning än i
vår uppfattning. Vi mäta vår lycka icke efter livad vi
äro eller hafva, utan efter hvad vi önska och åtrå. Det
är en själssjukdom i vår tid mer än någonsin förut, att
så godt som ingen är nöjd med sin lott, utan alla fika
efter annat och mera. Och i samma mån som den
materialistiska lifsuppfattningen får makt med sinnena, i
samma mån är det det materiellt goda, i hvilket lyckan
sättes och som den stora täflingskampen gäller.
Äfven om det nu vore så, att den kroppsarbetande
klassens nöd nu för tiden icke är större än förr — ett
är dock säkert: aldrig har motsatsen mellan de sociala
och ekonomiska villkoren bland människorna varit större
än nu, aldrig har medvetandet om och känslan af denna
motsats varit skarpare, aldrig fiendskapen mellan »kapital»
och »arbete», mellan »kapitalister» och »arbetare» varit
bittrare.
Den fråga, som ligger på djupet hos hvarje tänkande
själ, som hvilar tungt på hvarje medlidsamt sinne och som
i vår tid mer än någonsin kräfver sin lösning, är denna:
Har icke hvar och en, som fått lifvets gåfva, också
rätt till hvad som nödvändigt behöfs för att lefva på ett
människan värdigt sätt: Om nu rätten till lifsuppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
