Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beror på arbete, är då icke rätten till arbete en
obestridlig människorättighet? Så olika vi eljest äro och måste
vara, skulle vi ändå icke i detta stycke vara lika i
rättigheter? Men just på detta område är det, som den största
olikhet och orättfärdighet synes råda. Det finnes de, som
lefva, ja lefva i öfverflöd, och alldeles icke arbeta, och
många som arbeta, men som dock icke kunna förvärfva
sig det nödvändigaste till lifsuppehälle, ja många, som.
äfven om de aldrig så gärna ville det, dock icke kuruia
få arbete och därigenom lifsuppehälle.
Frågan är denna: hvad hafva de förbrutit, alla dessa,
hvilkas lott det blef att redan från födelsen växa upp på
lifvets skuggsida, utestängda, såsom det tyckes, från allt.
som gör lifvet ljust och lyckligt, och dömda att hela sitt
lif igenom träla som lastdragare, ofta till och med utan
att kunna förvärfva tillräcklig föda?
Och hvad godt hafva de gjort, alla de, som föddes till
att lefva på lifvets solsida, som utan någon egen
ansträngning hafva lifvets goda i öfverflöd och som aldrig af egen
erfarenhet lära känna den bittra nöden?
Huru låter sig detta förena med tron på en
alls-mäktig, rättfärdig och kärleksfull Gud? Vi äro ju alla
människor! Vi hafva ju alla samma behof att glädja oss
åt tillvaron; vi rygga ju alla tillbaka för lidandet.
Hvar-för skola då icke äfven alla, som icke genom egen skuld
förspillde den, hafva rätt till lifvets goda? Hvarför denna
förfärliga olikhet, denna skriande motsats mellan ljus och
skugga?
Vi stå här inför en af människolifvets gåtor. Och
den gåtan är hvarken från i dag eller från i går. Den
är lika gammal som mänskligheten. På dess lösning har
man grundat i alla tider. Det ena medlet efter det andra
har uttänkts för att läka detta mänsklighetens blödande sår.
Det är detta problem, som våra dagars *socialism
gjort till sin uppgift att lösa, och som den påstår, att den
och blott den har löst. Den lofvar att bringa till stånd
en samhällsordning, där alla de lidanden, som hafva sin
orsak i arbetslöshet och fattigdom, skola undanrödjas och
där alla så till vida skola blifva nöjda och lyckliga.
Skall socialismen hålla dessa löften? Kunde den
det, då borde vi hälsa den såsom tidens sociale Messias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
