- Project Runeberg -  Arbetarfrågan och socialismen /
34

(1891) [MARC] Author: Nils Kristian Egede Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ferdinand Lassalle.

Likasom man kallat Karl Marx’ märkliga bok
»Kapitalet» för socialismens evangelium, så har Ferdinand
Lassalle af sina beundrare kallats »socialisternas Messias.
»De jämföra honom rent ut med Kristus och tro, att hans
lära skall omskapa det nuvarande samhället, likasom
kristendomen omstöpte den gamla samhällsordningens
(Laveleye).

Lassalle är dock icke egentligen någon skapare af
nya idéer; hans betydelse är den, att han förkunnat från
taken, hvad Marx uttalade i kamrarna, att han
populariserat mästarens lära, som i den form, hvari den
framträdde i hans stora arbete, var otillgänglig för massorna.
Medan Marx införde socialismen i vetenskapen, införde
Lassalle den i lifvet. Härför ägde Lassalle också
framstående förutsättningar. Han var i besittning af en
hänförande vältalighet, en energisk och hänsynslös vilja, en
gränslös äregirighet, en mäktig och på samma gång
sympatisk personlighet, som gjorde honom till själfskrifven
ledare för en stor rörelse.

Den bekante danske författaren Georg Brandes har
i sin skrift »Ferdinand Lassalle» från sin ståndpunkt lämnat
en sympatisk och visserligen i flera hänseenden träffande
skildring af denne store tyske agitator. Det heter häri:
»Det fanns i Lassalles innersta något, som ständigt var
såsom eld. Hans brinnande kärlek till vetenskap, hans
törst efter rättvisa och sanning, hans hänförelse, hans
obändiga själfkänsla, hans djupa fåfänga, hans mod, hans
maktglädje, allt hade samma flammande och förtärande
karakter. Han var en ljusbringare och en eldbringare —
en ljusbringare, hänsynslös och trotsig som Lucifer själf,
en fackelbärare, som gärna ställde sig själf i den fulla
belysningen af skenet från den fackla, hvarmed han skänkte
klarhet.»

Laveleye säger om honom: »Han utöfvade samma
förtrollning som Abelard, hänförde kvinnorna och eldade
männen. Ung, manligt skön, dragande alla hjärtan till
sig, for han genom landet, vann öfverallt beundrare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hnarbetarf/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free