Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och så kom brytningen! Lika underbar som dess
tillväxt hade varit, likaså hastigt inträffade dess nedgång
och förfall.
Orsakerna härtill ligga nära till hands.
Trots sin ypperliga yttre organisation saknade
nämligen »Internationale» det medel, som särskildt i vår tid är
oundgängligen nödvändigt för dem, som vilja gripa in i
det bestående — nämligen pengar. Medlemmame, bvilka
så godt som uteslutande bestodo af arbetare, förmådde
naturligtvis blott lämna ett ringa årligt bidrag, och till
och med detta var det kinkigt att indrifva. Skulle det
kunnat lyckas »Internationale» att upprätthålla solidariteten
mellan alla lands arbetare, måste den hafva rådt öfver
stora medel för att hjälpa arbetarne att hålla ut
arbetsinställelserna, då de därigenom sökte genomdrifva
löneförhöjning. Centralstyrelsen hade intet annat att bjuda
arbetarne än goda råd, och mot arbetsgifvarne hade den
intet annat att komma med än hotelser, hvilka snart
visade sig vara tomma, då den icke hade några medel att
verkställa dem.
Vidare: skulle de beslut kongresserna fattade kunna
genomföras, fordrades det en obetingad lydnad och en
sträng disciplin inom »Internationales» led. Men det var
denna disciplin, som brast, något som alltid har varit och
alltid skall blifva förhållandet inom frivilliga associationer,
som äro bildade på den bredaste demokratiska grundval;
det inträder snart en tid, då alla vilja befalla men ingen
lyda. Där höllos många eldiga tal, mottagna med
stormande bifall, hvilka uppfordrade till handling; men när
hänförelsens rus var förbi, föll handlingen i glömska.
Slutligen — och detta blef »Internationales»
dödsstöt — utbröt split mellan ledarne inbördes, föranledt
dels af meningsskiljaktighet angående viktiga punkter i
programmet, dels af äregirighet. Den bland ledarne,
som, hvad beträffar insikt och organisatorisk förmåga,
obetingadt höjde sig öfver de andra, var Marx, skaparen
af hela rörelsen, men detta väckte de andras afund och
misstanke om att han ville begagna sig af sin
öfverläg-senhet för att skapa sig en enväldig maktställning. Marx
var därjämte en mera kallblodig och beräknande ande,
som i själfva sakens intresse ville så länge som möjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
