Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tyska lagstiftningen om arbetarnes sjukdoms-,
olycksfalls- samt invaliditets- och ålderdomsförsäkring.
Den första af dessa lagar, den, som handlar om
arbetarnes sjukdomsförsäkring, är af år 1883, den andra,
om f örsäkring mot olycksfall i arbetet jämte några
sedermera tillagda lagar, är af år 1884, och slutligen är den
viktigaste af dem alla, lagen om invaliditets- och
ålderdomsförsäkring, af den 22 juni 1889.
Det är dock, såsom äfven ofvanför anmärkts, högst
oegentligt att hänföra dessa anordningar under
»socialismen». De gå nämligen icke såsom denna ut på att
afskaffa det enskilda kapitalet såsom driftkapital och
låta alla produktionsmedel öfvergå till gemensam
egendom; de fordra icke, att all produktion skall drifvas
gemensamt, icke heller att allt aflönadt arbete skall
upp-häfvas och arbetsvinsten fördelas mellan arbetarne. Så
till vida kommer egentligen hela denna lagstiftning oss
icke vid här, där talet är om den egentliga socialismen.
Då den emellertid har till syfte att motarbeta och bryta
udden af den samhälls farliga socialismen och då den
är ett försök att undanrödja våra dagars växande
fattig-domselände, mot hvilket den nuvarande fattigvården visar
sig mer och mer maktlös, kan den här icke helt och
hållet förbigås. Det är möjligt, att man här står inför
en stor framtidstanke och att här den väg påpekas, på
hvilken en lösning finnes, för så vidt någon lösning öfver
hufvud är möjlig.
Principen i alla dessa lagar är den, att arbetarne,
industriidkarne och staten skola tillskjuta hvar sin del
till den respektive fonden eller kassan. Hvad beträffar
invalid- och ålderdomsförsäkringen, så är hvarje arbetare
och arbeterska, hvars regelbundna inkomst icke
öfver-stiger 1800 kr., pliktig att försäkra sig.
Lagen omfattar utom de egentliga arbetarne äfven
lärlingar, gesäller, tjänstehjon, arbetsförmän, uppsy
nings-män, betjänter, sjöfolk. Pension eller ränta som invalid
tillkommer utan afseende på åldern den försäkrade, när
han blifvit för alltid oduglig att förvärfva sig sitt
uppehälle. Såsom sådan anses den, hvilken på grund af själs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
