Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppvisa. De praktiska amerikanerna småle nu åt Henry
George och hans idéer. I hvarje fall ligga hans teorier
icke utanför socialismens ram och kunna därför anses som
en egen art däraf.
Den gängse förklaringen af orsakerna till de
ekonomiska kriserna är enligt George den, att spekulationen
frambringar öfverproduktion. Man hänvisar till
magasinen, som äro fulla med varor, hvilka icke kunna säljas
till lönande pris, till de stängda eller blott under halfva
tiden arbetande fabrikerna, de nedlagda bergverken och de
upplagda fartygen, till pengarna, som ligga lediga* i bankerna,
och till de till arbetslöshet och nöd dömda arbetarne.
Men enligt George ligger orsaken till de ekonomiska
kriserna icke häri. Hur, säger han, är det möjligt, att
det kan finnas öfverproduktion, när det stora flertalet af
människor behöfver flera existensmedel än som stå till
buds, och när människorna för att kunna få dessa äro
villiga att gifva sitt arbete, som är all produktions
grundval?
Det förhåller sig visserligen så, säger han vidare, att
det onda förskrifver sig från spekulationen men icke från
en spekulation i hvad som är det mänskliga arbetets
vinst utan från en spekulation i jord.
Att jordspekulation är den rätta orsaken till de
industriella kriserna, förmenas framgå däraf, att jordvärdena
under gynnsamma industriella tider äro i stigande, tills
det inträder en spekulation, som drifver dem upp i häftiga
språng. Men därpå följer alltid en reaktion, som slutar
med affärsmatta tider. Att köpmännen se sin afsättning
och fabrikanterna sina beställningar aftaga, oaktadt deras
artiklar behöfvas, visar, att tillgången på andra varor, som
skulle utbytas mot dessa, har aftagit. I dagligt tal säga
vi då: »Köpmännen hafva inga penningar, eller det är ondt
om penningar.» Det är produktionens upphörande, som
beröfvar arbetarne medlen att köpa, hvad de behöfva, och
som orsakar, att köpmännen och fabrikanterna få behålla
sina varor.
Allmänheten behöfver nu lika bra som förr de artiklar
fabrikanten tillverkar, likasom arbetarne behöfva, hvad
köpmannen har att sälja; men de ha icke pengar att
betala med. Produktionen har på ett eller annat ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
