Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På grund af vissa människors flit, sparsamhet,
duglighet och klokhet, andras lättja, slösaktighet, oduglighet
och oforstånd skulle det naturligtvis icke dröja länge,
innan den gamla skillnaden mellan rika och fattiga åter
gjorde sig gällande. Man skulle då snart få den gamla
historien tillbaka, nämligen att egendomen åter blifvit
olika fördelad — Öfverflöd på den ena sidan och nöd
på den andra. Så måste åter en delning företagas.
Det kan utan närmare påpekande inses, att under
sådana villkor skulle ingen underkasta sig besvärligheterna
med att föröka sin egendom. Sparsamhet, flit,
omtänksamhet skulle försvinna från jorden. Man skulle också
i sanning vara mer än ett helgon, om man skulle lugnt
sitta och se på att dagdrifvare, frossare och fyllbultar
förtärde frukterna af ens eget hårda slitande och släpande.
Dessutom: hur ofta och på hvad sätt skulle delningen
ske? Hvem skulle verkställa den och se till att hvar
och en finge just sin del? Hvarje ordnadt samhälle skulle
helt enkelt blifva en omöjlighet. Skulle det ligga någon
rättvisa i den stora delningen, så skulle samtidigt göras
en lika fördelning mellan alla äfven af arbetskraft, flit,
sparsamhet, förstånd, uthållighet, ärlighet,
samvetsgrann-het, kort sagdt af alla moraliska och borgerliga dygder.
Hvarje förnuftig människa kan inse, att detta är blott
ett onyttigt tankeexperiment.
Denna fordran på egendomens lika fördelning är
redan tillräcklig för att visa, huru naiv och fjollig den
thraneska arbetarrörelsen var.
Ett annat exempel härpå är följande:
Vid ett af centralstyrelsen år 1850 hållet möte
antogs bland annat följande uttalande i ett upprop till
föreningarna:
De icke-röstberättigade kunna icke anses förpliktade
att lyda lagarna, emedan de icke haft något inflytande
på deras tillkomst, eller, såsom en af de mera
framstående ledarne yttrade i ett offentligt tal, som han höll:
»De klasser, som styra och råda öfver oss, kommo
tillsamman, valde några bland sig, kallade dessa för
representanter och samlingen af dem för storting; här började
de så författa lagar, som angå folkets lif och välfärd —
men att skrifva lagar för oss, hvem bad dem om det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
