Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romanska land under en längre tid varit i aftagande.
Detta tyckes förebåda ett skede, då folkantalet skall börja
gå ned.
När det nu i ett land uppstår öfverbefolkning, skall
öfverskottet genom vår tids snabba och utsträckta
kommunikationsmedel ovillkorligen strömma till trakter, där
det ännu finns öppet land.
Icke heller den nödställdhet, som har sin orsak i en
af s. k. öfverproduktion framkallad arbetslöshet, synes
vara obotlig. I hvarje fall skall det onda blott vara af
lokal och tillfällig beskaffenhet. Öfverproduktionen af en
vara på ett ställe skall under våra dagars fullkomligare
kommunikationsförhållanden i regeln kunna finna aflopp
till andra platser, där varan behöfves, och en arbetsstyrka,
som blifvit öfverflödig på ett ställe, skall kunna finna
arbete på ett annat.
Öfverbefolkning med de olägenheter den har med sig
är därför hvarken den allmännaste eller den djupaste roten
till våra dagars ekonomiska och sociala nöd.
Socialismen tillerkänner icke heller de medel, som i
det föregående anförts mot öfverbefolkning, arbetslöshet och
fattigdom, något som helst värde. Likasom den, såsom
vi förut påpekat, härleder fattigdomens onda från helt
andra orsaker, så är det, såsom vi äfvenledes förr
påpekat, helt andra medel, den anvisar till det ondas
bekämpande.
Den frågan framställer sig då: Kan socialismen hålla,
hvad den lofvar?
Det är denna fråga, som vi i det följande skola söka
besvara.
Belysning af Marx’ lära.
Det förhåller sig alldeles riktigt så, som Marx
påstår, att arbetsgifvaren icke lämnar arbetaren i lön hela
värdet af det arbete han utför, och han kan icke heller
göra det. Ty om han det gjorde, hvarifrån skulle han
då taga räntorna af det kapital, som han nedlagt i
företaget, hvarifrån ersättningen för sin risk, för sin långa och
dyrbara utbildning och för sin ledande verksamhet?
Hertzberg, Arbetarefrågan och socialismen. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
