Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När arbetaren själf äger jorden, driftkapitalet och
verktygen, ja då får han själf hela vinsten. Men när han
själf ingenting äger af allt detta utan måste bruka andras,
är det då icke billigt, att han lämnar ersättning för
nyttjandet? När det nu är fabrikanten, som skaffar honom
allt detta, så är ju denne nödsakad att från den färdiga
arbetsprodukten fråndraga, hvad som svarar mot hans
utlägg eller förskott.
Den naturliga slutsatsen häraf skulle vara den: Vill
du hjälpa arbetaren till att erhålla hela och fulla frukten
af sitt arbete, så hjälp honom då till att själf blifva
kapitalist, med andra ord till att själf blifva ägare af
driftmedel, jord, verktyg, så att arbetaren kan blifva sin egen
arbetsgifvare.
Detta är också i stor utsträckning förhållandet i
många land, såsom hos oss med jordegendomen. Hos
oss är det blott en del af jorden, som är utarrenderad;
största delen är nu utstyckad i händerna på små
själf-ägare, hvilka skörda den fulla vinsten af sitt arbete, för
så vidt egendomen icke är behäftad med skuld, något,
som dock är i hög grad förhållandet i vårt land. I
Frankrike och Schweiz sitter nästan hvarenda landtman med
sin egen vingård, åker, äng och betesmark. Det är
emellertid en fråga, om detta obetingadt är ett godt. Ett
godt är det blott då. när jordegendomen är så pass stor
eller god, att den gifver ägaren, som tillika är brukare,
ändamålsenlig och fördelaktig användning för hans
arbetskraft eller tillräcklig lön för hans arbete. Detta är icke
förhållandet med många småbrukare, och dessa skulle
därför stå sig bättre genom att leja bort sin arbetskraft.
Och hvad beträffar dem, som i ordets inskränktare
mening äro arbetare, så ställer sig för dem frågan ännu
tvifvelaktigare. Det har visat sig, att många arter af
husslöjd icke kunna stå sig i våra dagars konkurrens med
den stora industriens billiga massproduktion. Skall
arbetaren kunna lefva, så är han därför nödsakad att ställa
sig i den stora industriens tjänst, ty endast den förmår i
våra dagar anskaffa sig driftkapitalet, maskinerna och den
nödiga tekniska insikten.
Marx’ hufvudvillfarelse ligger emellertid däri, att
värdet alltid måste vara beroende af arbetet. Visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
