Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J dem fritt att af den behålla, hvad de ville; detta hade
de kunnat göra utan att göra sig skyldiga till någon
synd, om blott de öppet och ärligt hade sagt det till
aposteln och församlingen. Men det, för hvilket de ledo
sitt fasansfulla straff, var deras hyckleri, hvarmed de ville
gifva sig sken af en större kärlek än den de ägde. När
enskilda kyrkofäder, såsom Krysostomos, det senare
munkväsendet och en del sekter ända in i våra dagar hafva
af denna berättelse i Apostlagärningarna och af de
uttalanden af Kristus, hvilka jag anfört, dragit den
slutsatsen, att Nya testamentet lär kommunism, och att
egendomsgemensamhet är den kristna helighetens ideal,
så är detta uppenbarligen oriktigt. Herrens ord i
bergspredikan: »Jag har icke kommit för att upplösa lagen
eller profeterna utan för att fullborda dem», gäller
naturligtvis äfven det sjunde budet likaväl som det fjärde,
femte, sjette och alla de öfriga.
I nära sammanhang härmed stå den Heliga skrifts
uttalanden om rikedomen och de rika. När den ropar
ve öfver den rike, när den säger, att det är omöjligt för
en rik att komma in i Guds rike, då kan hvar och en
förstå, att rikedom i och för sig icke utgör något hinder
för att komma in i Guds rike, likaså litet som det är
nog till salighet att vara fattig. Vore det så, då vore
Guds rike en utvärtes sak, som intet hade att skaffa med
sinne- och hjärtelaget. Det, som utestänger från Guds
rike, är mitt hjärtas förhållande till denna världens ting.
Har jag i dem min enda eller högsta lycka eller glädje,
hänger jag fast vid dem så, att jag, äfven när jag i mitt
samvete känner, att jag för min själs frälsnings skull
måste försaka dem, dock icke kan lösslita mitt hjärta
därifrån, då är Guds rike icke något för mig, då är mitt
sinne sådant, att jag icke har någon glädje af hvad det
bjuder. Men en sådan sinnesriktning kan finnas likaväl
hos den fattige som hos den rike, ty fattigdom i och
för sig hjälper icke någon till Guds rike; äfven den
fattige kan med hela sin själ hänga fast vid världen och
dess goda. Hvad det gäller både för den fattige och
den rike, det är att lösslita sin åtrå från det förgängliga
och fästa den vid det himmelska. Ty där vår skatt är,
där är ock vårt hjärta; har jag min skatt på jorden, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
