Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än han kände sig helt yr af att vända sig
omkring hvarje ögonblick. Han fortfor att gå på
det viset, att han än fick krypa inunder ett lågt
hvalf, än gå öfver trappsteg; ibland stötte han
på en krokig gång och straxt efter på en
annan, hvars svängningar förde honom till en
öppen dörr. som genast stängdes efter honom.
Det tycktes, som om murarna afvecklades lik
trådarna på en ten, under det han fördjupade
sig i deras nyckfulla slingringar. Och, allt
under det han följde dessa ödsliga gångar, hörde
han beständigt tjuten från Minotaurus, än nära
det stället, der han befann sig, än på längre
håll, fasansfulla, oharmoniska ljud, en
förskräcklig blandning af en tjurs bölande och en
mensk-lig röst, utan att likväl vara lik hvarken den
ena eller den andra. Efterhand som Theseus
vandrade framåt, blef hans hjerta ett rof för
sorg och vrede; ty enligt hans tanke var
tillvaron af ett sådant vidunder en förolämpning
emot månen, himlen och vår gemensamma
moder, jorden, som är så gifmild emot oss i all
sin godhet och välgörenhet.
Han gick vidare. På en gång samlade sig
molnen framför nattens stjerna, och labyrinten
blef till den grad mörk, att vår djerfve
resande icke bade något begrepp mera om sin väg,
hvilken redan hundrade gånger hade gått i en
ny rigtning. Han skulle ofta hafva trott sig
förlorad utan hopp om att någonsin komma på
det rätta spåret, ifall han icke på somliga små
rörelser, hvilka meddelades tråden af den milda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
