Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonblick sin regelmessiga gång på kusten. De
flyende bemärkte på afstånd hans skinande yta,
som återspeglade månens strålar. Emellertid
skrider jätten framåt lik en maskin, hvilken rör
sig medelst fjedrar, utan att derföre hvarken
hindra eller påskynda skeppets rörelse. Han
anländer, då han ej mera kan nå de resande.
Talus svänger icke förty sin klubba, under det
han med ofantligt långa och afmätta steg
skrider från den ena framskjutande klippudden till
den andra; derpå sänker han sitt vapen i
rigt-ning mot skeppet; men han beräknar illa
af-ståndet, förfelar slaget och faller sjelf, så lång
som han är, i böljorna, hvilka uppsluka hans
jättelika kropp, medan de i en vid krets slunga
omätliga vattenhvirflar i vädret. Man skulle
hafva trott, att det var ett isberg, som hade
störtat ned i oceanens afgrund.
Der har han nu qvarstadnat alltsedan, och
hvar och en, som önskar skaffa sig något brons?
behöfver endast begifva sig dit; med tillhjelp
af en dykareklocka skall han då kunna erhålla
så mycket af denna kostbara metall, som han
önskar.
Ni kunnen lätt föreställa eder, huru stor
lustigheten var under de fjorton unga
menni-skornas hemresa. De uppförde oafbrutet
dansar, med undantag af när vinden blåste från
sidan och kom däcket att luta alltför mycket
på sned. Ändtligen hade de hunnit så långt,
att de kunde se Ättikas, deras fäderneslands,
^Skuster. Men nu gör det mig ondt, att jag är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
