Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blicket och tag din stora käpp. Det är en
annan jätte, som kommer att börja kif med dig.’
”Icke annat än det!” mumlade han, blott
till hälften vaken. ”Ser du icke, att jag har
lust till att sofva? Det finnes icke på jorden
någon jätte, för hvars skull jag skulle hafva
lust att göra mig något besvär.”
Men pygméen såg ännu en gång dit och
upptäckte tydligt den främmande, som styrde
sina fjät bortåt den orörlige kolossen. Ju mera
han skréd framåt, ju mindre visade sig hans
yttre ha likhet med ett berg. Det var
ögon-skenligen en menniska, men af ofantlig storlek.
Han var snart så nära, att intet misstag längre
var möjligt. Solen sköt sina strålar ned på
hans guldhjelm, och ifrån hans pansar
återkastades strömmar af ljus. Man urskiljde honom
tydligt med ett svärd vid sidan, på ryggen bar
han en lejonhud och på den högra axeln en
klubba, hvilken, efter ögonvittnens utsago, var
vida större och tyngre än den käpp, som An- x
tseus gick med, och hvilken var gjord af ett
helt tallträd.
Pygméfolket kunde nu betrakta det nya
vidundret, och en million personer reste sig som
en enda man, under det de tillsammans utstötte
ett rop, så att föreningen af dessa små skrik
frambragte ett ljud, som det verkligen var
möjligt att höra.
”Nåh då, Antseus, upp med dig, din gamle
latmask! ser du icke derborta en annan jätte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
