Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
salta tårar, och det var icke nog med att
daggen sprang fram i öfverflöd från källnymfens
fingrar, hon var genom sina tårar nära att helt
och hållet smälta bort i vatten. Men Ulysses
ville ingenting höra, förr än Circe med en
högtidlig ed hade lofvat att återgifva den
mensk-liga gestalten åt hans kamrater och alla dem,
som han skulle utpeka bland de varelser, hvilka
trollqvinnan hade förvandlat till alla slags
fyr-fota djur och foglar.
”På dessa vilkor,” sade han, ”samtycker
jag till att skona ditt lif. 1 motsatt fall skall
du genast här på fläcken draga din sista suck.”
Då trollqvinnan såg svärdet höjdt öfver
sitt hufvud, fann hon sig i att visa obecingad
lydnad, och hon hade gerna nu gått in på att
göra lika mycket godt, som hon hittills hade
begått brott, oaktadt den ringa smak som hon
kunde finna i en sysselsättning, hvilken för
henne var så ovan. Hon förde Ulysses ur
slottet, och visade honom svinen, som voro
ihop-stufvade i stallet. Det var ungefär ett halft
hundrade sådana. Fastän största delen af
flocken bestod af svin, hvilka voro födda och
uppfödda, såsom sådana, var det dock nästan
omöjligt att skilja dessa från deras bröder, som helt
nyss hade blifvit förvandlade, till den grad
undgick skillnaden, som förefanns emellan dem,
äfven det mest skarpsynta öga. Skola vi hålla
oss till den stränga sanningen, så visade
snarare de sistnämnda deras naturs plumpaste
böjelser* till en öfverdrifven grad, i det de vält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
