Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försöka med tillhjelp af mina egna stackars
svaga lemmar att kämpa emot strömmens
våldsamhet.”
Då den gamla gumman hade uttalat dessa
ord, sträckte hon sin staf ner i vattnet, som
om hon ville söka det bästa ställe, att först
sätta foten på. Vid denna syn blef Jason
intagen af blygsel öfver att hafva nekat till
hennes begäran, och kände att han sjelf aldrig
skulle förlåta sig det, om denna usla och svaga
varelse skulle träffas af minsta missöde vid ett
så farligt försök. Den dygdige Kiron,
antingen han nu var till hälften häst eller ej, hade
lärt honom, att det ädlaste bruk som han
kunde göra af sin styrka, var att hjelpa de små
öch svaga, att hvarje ung qvinna skulle af
honom behandlas som en syster, och hvarje
ål-der&tigen qvinna som en moder. Vid
erinringen om dessa föreskrifter böjde den kraftfulle
och sköne unge mannen sitt knä och bad den
hedervärda gamla frun att taga honom om
halsen.
”Ofverfården förefaller mig icke mycket
säker,” anmärkte hair. ”Men emedan dina affärer
icke tålä vid uppskjof, så vill jag göra allt hvad
som står i min makt, för att föra dig öfver på
den andra stranden. Rycker strömmen dig med
sig, så skall det äfvenledes vara slut med mig.”
”Denna omständighet skall tvifvelsutan
medföra stor tröst för oss båda,” sade den gamla.
”Men var du blott alldeles lugn, vi skola nog
komma oskadda öfver.”
^ Grekiska Sägner. ’ B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
