Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sionen, utan den unge författaren försvarade sin
afhandling med säkerhet och framgång, utan allt
biträde. Det tillägges ytterligare: ”Accedebat etiam
ad reliquas dotes incredibilis facundia et linguae
volubilitas, latini sermonis tam casta, tam tersa, tam
facilis, expedita et nusquam titubans, nusquam
offendens profluentia, ut non nisi inter Latias et
Tul-lias nutrices eductam putares.” Och detta omdöme
yttras af Upmarck, som ännu i vår tid af en
utmärkt kännare blifvit kallad: ”den Romerska
vältalighetens praktphænomen i Norden.” — Efter detta
aflagda specimen reste Odhelstjema utrikes, och
fortsatte i Leipzig sina medicinska studier, der han snart
utgaf sin gradualdisputation "de putrefactione" och
erhöll doctorsgraden. Men sedan vände sig hans
forskningshåg åt ett annat håll, och han egnade sin
återstående lefnad åt Mineralogien och
Bergsvetenskapen. Hans studier inom detta kunskapsområde
drefvos med en då för tiden mycket berömd
ihärdighet i både theoretisk och praktisk rigtning, både
hemma och under flera gånger företagna vidsträckta
resor. Hans reseberättelser väckte mycken
uppmärksamhet och skola ännu förvaras i Bergscollegii archiv.
Men manuscripterna till hans större arbeten,
Lexi-con metallicum och Svecia Subterranea, som
vid hans död icke lära varit fulländade, hafva
förkommit.
Odhelstjerna erkändes således af sin samtid för
ett ovanligt och originellt snille; och det var detta
snille, som under sitt förnämsta utvecklingsskifte, af
fritt val med innerligt förtroende slöt sig till
Hoff-venius såsom lärare. Han kallar honom äfven uti
den efter hans död utgifna dissertationen, "Præceptor
et hospes desideratissimus.” Att åter uti sann och
fullständig mening vara lärare åt ett verkligt snille,
är något, som mycket sällan faller på eü menniskas
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
