Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pa/e ovilja än äfven i Hoffvenii tid. Roberg hade
lärdom, skicklighet och nit, men det verkliga
läraresnille, hvarmed Hoffvenius var rikt utrustad, och som
fordrades för fortsättningen af hans verk, hade
naturen icke i högre grad skänkt honom; men då detta
erkännes, måste man derjemte erinra sig, att
lärare-snillet är icke allenast en af de dyrbaraste utan äfven
sällsyntaste af naturens högre andliga gåfvor.
Drossan-der deremot är genom försummelsen af sitt lärarekalls
skyldigheter högst klandervärd. Klandret kan icke
vederläggas och rättvisan fordrar, att det måste
uttalas strängt. Men det oaktadt kan något sägas till
hans ursäkt. För att fortsätta Hoffvenii verk,
fordrades icke blott snille, skicklighet och nit, utan
äfven en kraftfull vilja, som icke vek undan, då det
gällde allvarlig strid. Att åt medicinen vindicera
den ställning, som med rätta tillkommer den inom
vetenskapsodlingens förbund, och inom dess eget
forskningsområde upprätthålla dess frihet och välde
såväl öfver sin egen routine, som öfver sina
hjelp-vetenskapers anspråk, kan äfven i våra dagar oeh
isynnerhet hos oss icke hafva någon framgång, utan
genom allvarliga och oupphörligt fortsatta strider emot
flerfaldiga neddragande omständigheter, den
mångsidiga inskränkthetens antipathier, och frestelserna
till egennytta och indolens. Ett sådant stridsfält var
åter Drossander icke vuxen, och detta äfven derföre,
att han afskydde tvister och älskade studerkammarens
stilla och fredliga forskningar framför dem, som idkas
på det offentliga lärarekallets arena. En annan
mot-verkan emot hans lärarenit var åter Rudbecks
exempel. Rudbeck blef, såsom bekant, redan i sitt 27
år otrogen den physiologiska forskning, åt hvilken
han med så ovanlig framgång egnade ungdomsskiftet
af sin lefnad, och ett par år efter det han tillträdt
sin profession emanciperade han sig på ett alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
