- Project Runeberg -  Hans höghet /
17

(1897) [MARC] Author: Fritz Reuter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ANDRA KAPITLET.

Huru Dorothea Holz sitter på sitt rum hos herr konrektorn och hvad
hon har att göra med den gula, franska personen. — Huru hin
håle hvarje dag hviskar henne i örat och Stina Holz kommer en
stund på besök. — Huru Stina gärna vill ha hans höghets löpare
och Dorothea hans höghet själf, hvilket dock visade sig vara ett
majestätsbrott. — Om en sångbok och en postilla. — Herr
konrektorn ger en julklapp, och Dorothea Holz skickar honom ut på
resor för att probera, om hon eller husbonden har makten.


Vid denna tid satt på julaftonen i gårdsrummet i
konrektorn och kantorn Æpinus’ hus i Neu-Brandenburg
Dorothea Holz, som var hushållerska hos konrektorn, och såg
genom skymningen på de snöhvirflar, som blåste från
kyrktaket ned i trädgården. Hon hade lagt sina händer i skötet
och sade för sig själf: »Sitt lugn vill människan ha, när
allt är så som det skall vara; hvem vet, hvad allt som kan
hända? Hvad jag så här i tysthet tänkt mig, det är just
icke oblygt, och om jag kunde på det sättet tillbringa min
lifstid hos honom. — Nå, änkeman är han, barn har han
icke, han är också kommen något till åren, och i
allmänhet taget har jag likväl hela makten. — Men den gula,
franska människan i den gula kappan, som vid Mikaelitiden
flyttade in här midt emot, bara inte hon åsamkar mig någon
olycka! — Gud vare lof! Han är ännu alltjämt förargad
på henne. — Men de karlarna! Gud i himlen vet, hvad
de kunna komma på för tankar! — Och hvad då? Skall
jag flytta tillbaka till min gamle far? — Nej, där är nöd
och elände nog förut i huset, inga förtjänster, utom det
Stina kan förtjäna med nålen, hvad skulle jag väl taga mig
till där? Där finnes ingenting att hushålla med. — Men
om den gula människan och den gula kappan skulle få
öfvertaget hos honom — ännu brummar han alltjämt öfver
henne — men om hon — hvad då? Hvart skall jag då
taga vägen?»

Hon steg upp, tände i sin oro nattlampan och gick
fram och tillbaka i rummet, satte sig därpå åter ned och
sade: »En sådan tjänst får jag ej så snart igen. Men om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hoghet/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free