Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans höghet. i 3
»Ja, det är poetiskt.»
»Och ’hälsa din sköne slummergud’, det är väl också
ett poetiskt uttryck för lindebarn?»
»Ja, i sådana där poetiska uttryck har jag, efter hvad
många sagt mig, min synnerliga styrka. Jag h^ar här äfven
en större hjältedikt, hvilken bär titeln: ’Den i bakugnen
inskjutna sköna, eller språnget genom hagtornen’; men den
vill jag icke låta trycka ännu, ty . . .»
»Det gör ni rätt i, det är det förståndigaste ni kan
göra — nonmii prematur in anniim — lämna den bara icke ut
till tryckning; i dessa dikter har allmänheten tillräckligt att
tugga på. Men säg mig, har ni hållit på länge med
diktkonstens utöfning?»
»Ja då! I väl en femton^ tjugu år.»
»Håll då upp därmed, ty ni har i så fall gjort er
skyldighet. »
»Ja, min ärade gynnare, det kan ni säga; men när
anden kommer på mig, då min natur är poetisk, då. . .»
»Det är en alldeles fördömd natur och en infam ande.
— Säg mig, har ni läst boken om Götz von Berlichingen?
Hofrådet Altmann lånade mig den en gång, ty jag har ej
råd att lägga mig till med sådant.»
Kägebein drog på axlarna, skakade på hufvudet och
sade: »Ja, men den boken är ju rå och oslipad, det finnes
icke för ett öre poesi däri.»
»Det skall där inte heller vara I» inföll konrektorn
häftigt. »Men sanning finnes det i den och natur.
Betrakta Homeros, hvad finner ni för fin poesi hos honom?
I skolorna sitta de och stafva och stamma Homeros, och
ingen förstår honom ens till hälften, ingen begriper hans
skönhet, hans naturlighet och hans sanning. Jo, jag har här
haft en skolgosse, som förstod honom; han var en dum
bondpojke, när han kom hit, och han hette Johann Heinrich
Voss.»
»Ja, min ärade gynnare, men hos Homeros finns det
likväl ingenting fint, han lefde ju också i ett högst obildadt
tidehvarf.»
»Nå, vi lefva väl i ett mycket bildadt sådant? Ni tror
väl, att ni skrifver fint, därför att ni i edra dikter benämner
fruntimmer med alla slags uppstyltade namn. Dem vi andra
kalla Maria och Dorothea och Fia, dem kallar ni Dorima,
Syncerene, Fatima och hvad alla de där aplika namnen
Reuter, Berättelser. 11,1. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
