Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 8 fritz reuter.
för vana ett betrakta alla människor nedifrån och att som
perpendikeln i ett väggur vandra fram och tillbaka i
källarsalen med tummarna instuckna i ärmhålen på västen. »De
där konserterna äro också ett förvridet mod, hvilket går ut
på, att personer, som annars bruka dricka sitt glas vin, nu
skola sätta sig med fruntimren ned i en sal, vända ut och
in på ögonen, nicka med hufvudet, stampa takten med
fötterna och dagen efter löpa omkring på gatan som positiv
och gnola alla slags franska melodier.»
»Denna gången har du rätt, Kunst,» sade konrektorn,
»vi ha så många vackra tyska melodier, att vi alls icke
behöfva de franska konserterna.»
»Därom är jag icke ense med er,» sade rådman Fischer.
»Herr källarmästare, hvad angå konserterna egentligen er?
Tag hellre hit ett nytt glas, tills punschen kommer, och
laga så att rummet blir varmt, här är ju alldeles fördömdt
kallt.»
»Det är er sak, herr rådman. Tror ni väl, att jag
kan hålla en sådan här stor lada till sal riktigt varm? Jag
har så ofta gjort framställning hos vällofliga magistraten om,
att den skall låta mig uppföra en vägg här och af detta
ena rum göra två; men har jag väl kunnat utverka det,
fastän jag till och med erbjudit mig att betala dubbla
hyran?»
»Det anbudet är mycket hedersamt,» sade rådmannen,
»och jag skall, nästa gång det blir sammanträde, föredraga
ärendet.»
»Men då måste ni passa på, när kämnären är
frånvarande, ty det är egentligen han, som är emot mig.»
»Herr hofråd,» sade Kägebein, »ett ord!» — och han
gick med hofrådet bort i ett hörn af rummet. »Ni tror
således, att titeln ’hofpoet’ icke kan undgå mig?»
»Jag tror fullt och fast, att ni skall erhålla den, och
hvad jag kan göra till saken — ni vet, att jag slår i ett
mycket vänskapligt förhållande till hans höghet. . .»
»Ack, ni kan allt.»
»Ja, men Rand också.»
»Svåger, ett ord!» sade konrektorn till Kunst och
förde honom bort i en annan vrå. »Du säger, att du vill
betala dubbla hyran, men du betalar ju alls ingen hyra.»
»Håll mun på dig, det vet jag väl, och den ende, som
förutom oss båda vet det, är kämnären, ty de andra herrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
