Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Här äro vi nu,» sade Stina.
»Jaså,» yttrade Dorotea vresigt, »ha ni riktigt slutat nu?»
»Dorotea, är du ond på mig?» sporde Stina.
»Ond?» frågade Dorotea tillbaka och trampade i marken,
som om hon ville stampa igenom den halfannan fot tjocka
isen, »ond är jag inte, men jag fryser om fötterna och jag
har blifvit förargad på den här karlen,» och därmed visade
hon på källarmästaren, som lät Kalle inpacka alla glasen
och kärlen.
»Gå nu hem,» sade Halsband, »jag skall bara lämna
ifrån mig släden, sedan kommer jag med.»
»Halsband,» sade Dorotea i en något bestämdare ton,
än det enligt Stinas tanke var nödigt, »det går i dag icke an.
Far sitter i kväll och spelar scherwenzel[1] med skräddar
Bonsacken och jag måste gå hem och se om konrektorn;
Stina följer med mig.»
»Nå ja, då kommer jag också med.»
»I den saken har jag ingenting att säga; det beror på,
om konrektorn vill gå in på, att ett helt sällskap drar in
i hans hus på juldagen.»
»Å, därom skall jag själf fråga honom; jag känner
honom mycket väl, jag har ju ofta vid åskväder måst kalla
honom till hans höghet.»
»Halsband,» inföll Dorotea, som började bli ond öfver,
att hon nu icke kunde komma med flera undanflykter, »ni
är lika djärf och oförskämd som alla andra karlar. Kom,
Stina!» Därmed drog hon sin syster efter sig. Halsband
skrattade.
Medan de båda systrarna voro på vägen hem, frågade
Dorotea: »Stina, säg sanningen, har han kysst dig?»
»Se så, Dorotea,» genmälde Stina och drog sin arm
ur systerns.
»Stina, säg sanningen, har han kysst dig?»
»Ja,» svarade Stina hastigt och kort, »om du ovillkorligen
vill veta det, så har han kysst mig.»
»Har han kysst dig mycket?» frågade Dorotea.
»Du blir så besynnerlig hos din gamle konrektor,»
sade Stina, i det att det allra älskligaste lilla jungfrutrots
bröt fram hos henne: »Ja, han har kysst mig mycket.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
